onsdag, februari 04, 2009

En fråga om förakt

Jag läste nyligen Malcom Gladwells bok "Blink". En bland flera intressanta historier i boken var den om en forskare i psykologi, som hade hittat ett oslagbart sätt att på några sekunder avgöra om ett pars förhållande skulle hålla, eller om de var på väg att skiljas.

Nyckeln var att leta efter spår av uttryck av förakt. Ilska eller andra känslor var ett mindre problem, sådant kunde gå över och repareras. Men om parterna hade börjat känna förakt för varandra, då var det osvikligen på väg att ta slut. Ett förhållande går alltså att reparera, bara det finns en respekt för den andre i botten.

Det slår mig att man borde kunna applicera det här också på andra förhållanden, exempelvis mellan länder. Ta Israel-Palestina-frågan till exempel. Man kan fråga sig om inte det djupaste problemet egentligen är psykologiskt, nämligen vad de olika folken känner för varandra.

Om en befolkning känner sig hotad av en annan, bör det i så fall ändå gå att hålla sams om de känner respekt för varandra. Även om det man respekterar är den andres beslutsamhet och militära styrka, så går det ju att förhandla. Men man förhandlar inte med den man av någon anledning känner förakt för.

Förakt kan man känna exempelvis för att den andre är rasistisk, orättvis, omoralisk eller en hycklare. Just hyckleriet var nog det allvarligaste med Bush-administrationen, till exempel. Man talade om demokrati och mänskliga rättigheter, men samtidigt torterade man folk i sina fängelser, och resultatet blev att man sågs som en hycklare, vilket ledde till förakt.

Slutsatsen borde alltså bli, för den som vill nå framgång i sådana här frågor: Det är ok att vara hård och kompromisslös, bara det leder till respekt. Var däremot aldrig omoralisk, hycklande eller principlös och bryt inte löften, för det leder till förakt, och ingen vill ha att göra med den man föraktar.

måndag, februari 02, 2009

Folkpartiet fast i 50-talet

Folkpartiet tycks nu ha beslutat sig för att FÖRBJUDA undervisning på annat modersmål än svenska. Lyckligtvis tycks inte de andra partierna hålla med.

Jag är (trots allt fortfarande) medlem i folkpartiet och fd doktorand i neurobiologi, och håller helt med Maria Wetterstrand.

Detta folkpartiförslag är idioti.

Förslaget resonerar som om olika språk upptog separata utrymmen i hjärnan, som om svenskan hade ett eget område som inte tränades om man tränade arabiska, som satt i ett annat område.
Problemet är bara att detta är totalfel. All nyare forskning visar att flerspråkighet är stimulerande och utvecklande för hjärnan. Genom flerspråkighet får man en generellt bättre språkförmåga, för de mentala färdigheter som språkanvändning bygger på kan användas i alla språk man använder. Kan man många språk är det lättare att lära sig ett till.
Olika språk sitter inte i skilda områden, utan de är sammankopplade. De hänger ihop med de mentala representationer vi har för olika begrepp.

Exempel: Om vi ska lära oss det engelska ordet för elefant, så har vi redan en mental representation av vad en elefant är (fakta, utseende, ljud osv). Det går blixtsnabbt att förstå att det engelska ordet handlar om samma sak som vi redan har ett svenskt ord för, och "elephant" kan därför snabbt integreras i hjärnans nätverk.

Antag nu att vi inte inte redan hade någon mental representation av elefant, vi hade aldrig hört talas om ett sådant djur. Då kommer det att bli betydligt svårare att lära sig "elephant", därför att vi har inget i hjärnan att koppla ihop det nya med.

Samma sak blir det med matematik och arabiska. De nya begrepp man lär sig på arabiska i matematik, kommer att gå mycket snabbt att också lära in på svenska. De mentala represenationerna av "procenträkning" osv finns redan på plats.

Att däremot skapa dessa mentala representationer med hjälp av ett språk man har dåliga kunskaper i, det är betydligt mer ineffektivt och det är stor risk att eleverna hamnar efter.
Undervisning på ett språk underlättar alltså undervisning på ett annat, och det effektivaste är att ha undervisning i samma ämne på flera språk. Egentligen borde vi göra så med alla elever. Stoppa in några timmar i varje ämne som hålls på engelska istället för på svenska.

Sådan parallell undervisning är helt klart the way to go. Att undervisa på endast svenska, eller endast arabiska, är ineffektivt och föråldrat för dessa elever.

Tragiskt att se att partiet inte hänger med sin tid.