fredag, mars 14, 2008

Musik- och filmbranschen behöver ett IKEA

"Regeringen ger besked om fildelning" heter det på SvD idag. Fast det är inte särskilt tydligt egentligen vad som ska räknas som ett "intrång". Ska bolagen kunna gå till domstol och begära ut IP-adresser varje gång någon laddar ner en enda piratkopierad fil? Det vore vettigt att skilja på att dela ut och ladda ner, och egentligen skulle det kunna räcka att göra det straffbart att dela ut. Finns det inget utdelat, så finns det inget att ladda ner. Många fildelare är ju förstås både utdelare och nedladdare. Hur som helst så går det antagligen inte att komma undan att det måste finnas något slags lag mot att lägga ut upphovsrättsskyddat material.

Det är synd bara att branschen inte vill inse att de själva är en stor del av problemet. Vad folk vill ha är möjligheten att ladda hem det de vill ha på ett snabbt och enkelt sätt, och spela upp materialet på vilken spelare som helst som de råkar ha. Till ett rimligt pris.

Men branschen tycks ha gett sig f-n på att det ska vi inte alls göra. Man har haft minst 15 år på sig att skapa lösningar, men icke. Utbuden på de lagliga alternativen är undermåliga, särskilt när det gäller film. Sedan har vi allt trams med kopieringsskydd, regionkodning, CD-skivor som inte kan spelas upp på datorer eller installerar spionprogram om de spelas på datorer, DRM, och kanske det mest drakoniska hittills: HDCP.

Om jag vill se på en HD-film, exempelvis på blue-ray, på min dator i framtiden, då räcker det inte med att köpa en blue-ray-spelare och själva filmen (som kostar 200 spänn). Jag måste också köpa ett nytt grafikkort, som är HDCP-kompatibelt. Min 24-tums LCD-skärm, som kostade 7000 ny, kommer inte heller att fungera, eftersom den inte är HDCP-kompatibel. Många kommer att bli upprörda över det här.

Lika dumt är det med musik. När jag köpte ny mobiltelefon, prövade jag att ladda ner en låt via den, det kostade 12 kr. Men jag kan bara lyssna på den på mobilen, inte på datorn... tror tusan att jag aldrig köpte något därifrån igen.

Inte nog med att utbudet är dåligt och att det är mycket krångel, man tar dessutom ut samma ockerpriser som om man skulle köpa en skiva i en box. Vad är det då för mening, då kan jag ju lika gärna skicka efter skivan från CDON istället. Och det är rimligen det bolagen vill. De vill inte alls att vi ska ladda ner någonting. De vill fortsätta att sälja skivor som de alltid har gjort. Det framstår mer och mer som att de legala nedladdningsmöjligheterna är alibin, som man ska kunna peka på och säga "men hallå, det finns ju legala alternativ". Men de väntar sig egentligen inte att vi sak använda dem i någon större utsträckning. Det är i och för sig tur att det finns folk som i alla fall ärligt försöker driva på utvecklingen, som Apples Steve Jobs. Men det är naturligtvis inte en slump att han kommer från datorbanschen, inte film-och musikbranschen.

Här kunde man säkert lära en del av bokbranschen. Idag kan man köpa pocketböcker i alla möjliga butiker, den lokala mataffären till exempel. Folk är beredda att köpa om de ser att priset är rimligt. Den skillnad som är mellan att köpa en hardcover-bok och att köpa en pocket, något liknande borde det kunna vara mellan att köpa en skiva och att ladda ner låtarna.

Vi måste ju komma ihåg här att det är monopolister vi har att göra med. Deras mål är att ta ut så höga priser som det bara är möjligt. Eftersom det inte finns någon konkurrens annat än i distributionsledet, så uppstår piratkopiering som ett slags undergroundkonkurrent. Om folk inte vill betala ockerpriser i matbutiken går de till en annan butik. Om folk inte vill betala ockerpriser för musik och film så piratkopierar de.

Visst kan branschen fortsätta att ta ut höga priser och lägga vinsterna på att jävlas med folk i domstolarna. Men de skjuter sig själva i foten på lång sikt. Det tillkommer ständigt nya konsumenter i världen, och när människor får mer pengar i länder som Indien, Kina och Brasilien handlar det om hundratals miljoner nya konsumenter. Men inte tusan kommer dessa att betala tio kronor per låt och 200 kr per film! De har trots allt relativt låga inkomster jämfört med oss. I stället kommer de att lära sig att piratkopiera. Man har chansen nu, att erbjuda dem tjänster som gör det till en vana att välja lagliga alternativ. Denna vana kan bara uppstå om priserna är rimliga, och då talar vi om kanske 2 kr för en låt och 40 kr för en film.

Det kommer att svida i början, men på lång sikt måste branschen gå över från modesta volymer och höga priser till stora volymer och låga priser. När kostnaden att distribuera ytterligare en kopia av en låt är i princip noll, då är det minst lika bra att sälja 1 miljon låtar för 2 kr styck som att sälja 200K för 10 kr styck. Minst lika bra, för det kommer att öka intresset för artisten.

Så vad branschen behöver är ett IKEA. Där kan man ofta inte låta bli att plocka på sig saker som man egentligen kanske inte behöver, just eftersom det är så billigt. Och det är så det ska vara i en bra nätbutik. Äsch, jag tar några av den där artisten också, det kostar ju bara 2 spänn styck. Med dagens priser blir det att man bara köper det man VET är bra, om man köper alls.

För rent psykologiskt är det så, att vi har en uppfattning för de flesta varor om vad ungefär som är ett rimligt pris. När priset överstiger detta, då vill många låta bli, även om summan i sig kan tyckas låg. Att betala ett för högt pris kan upplevas lite som att bli lurad eller besegrad, det handlar inte bara om plånboken, utan också om egot.

Sedan kunde de vara bra om debatten kunde hyfsas till lite. Piratkopiering är inte stöld, piratkopiering är piratkopiering och inte stöld. Inget fysiskt försvinner, ingen innehavare blir av med något denne hade innan. Att stjäla en tavla och att kopiera en tavla är två olika saker. Piratkopiering är mer jämförbart med att planka på tunnelbanan eller att skippa att betala tv-avgiften.

Piratkopiering i sig måste inte heller alltid vara moraliskt fel, men då talar vi förstås inte om film och musik längre, utan om mediciner. När de moderna läkemedlen mot HIV kom, ville bolagen sin vana trogen ta ut så höga priser som möjligt. Problemet var bara att U-länderna inte hade råd. Deras val var att piratkopiera, alltså låta någon tillverka generiska kopior, eller att låta folk dö. Det var tur att de valde att piratkopiera.

När det gäller media har vi ju inte människoliv i andra vågskålen, så det är klart att det är en helt annan sak moraliskt sett. Men det visar vad monopol leder till i mindre rika länder om man tar ut för höga priser. Samma sak kommer att ske med andra monopol. Men kommer man att kopiera IKEAs möbler? I mycket liten utsträckning, just för att de är så billiga. IKEA kommer i stället att kunna sälja sina varor själva. Det är synd att musik-och filmbranscherna inte tycks vilja det särskilt starkt...

Inga kommentarer: