Så här hittar man rätt partner

Det slog mig när jag läste en artikel i DN idag. Vissa som tjänar pengar på att sälja böcker om dating tycker att man ska ställa upp en lista med en massa krav och leta efter drömprinsen. ”Säger du ja till fel person säger du samtidigt nej till den rätta” var devisen där. Andra tyckte att man skulle nöja sig med Mr Good Enough, bättre det än att sitta ensam och desillusionerad vid 40. Jag kan förstå hur båda tänker. Fast jag tror att jag kom på en bättre modell.

Den bygger på teorier om hur man sätter ihop aktieportföljer. Visst låter det redan väldigt romantiskt? Tanken är att man i botten har några stabila bolag som å ena sidan inte kommer att ge superavkastning, men som å andra sidan har liten risk. Till detta lägger man några kryddor med hög risk, men också chans till hög avkastning.

På ett liknande sätt skulle man kunna tänka när det gäller en partners egenskaper. Ju högre krav man ställer inom ett visst område (snygg, smart, rik, sexig, rolig, social, hög status, bildad, lång, vältränad…), desto större risk är det att man aldrig hittar någon som uppfyller kraven. Precis som man aldrig kommer att kunna bygga en portfölj där alla bolag superavkastar, kommer man aldrig att hitta någon som är 10-poängare på allt. Så vad man bör leta efter är någon som är ok och ”good enough” på de flesta områden, men som är en riktig 10-poängare på ett fåtal. Man behöver inte bestämma vilka på förhand.

Tricket är att sedan fokusera på de där speciella egenskaperna och fästa liten vikt vid resten. Detta gäller också livet i allmänhet. Man kan inte superlyckas med allting. Var nöjd med ”good enough” på de flesta områden. Men fokusera i ditt tänkande på det där fåtalet punkter där det faktiskt lyckades riktigt bra.

Sådär, nu vet du hur man blir lycklig. Bra va?